Tuesday, 11 March 2008


producerar korta videoverk som på något sätt tangerar varandra. inte direkt tautologiskt, men det finns likheter, upprepning. trots att situationen alltid är olik den föregående upprepas en liknande stämning. Varför då välja att göra/presentera flera alternativ av samma "moment"?
Det ingår i arbetet att välja. det är det svåraste. På samma gång kan jag tänka att "väljandet" kan likna för mycket reklamskaparen. Liksom tanken att just här i denna sekvens komprimerar jag perfekt det jag vill säga. Men i konstverk är det inte så lätt att komprimera och säga "yeah, you got it - that's exactly what I mean".
Och varför inte?
Svar: för att det då blir för enkelt och för att de frågeställningar man jobbar med är mer komplexa än så. Det går inte att säga jo eller nej. Kanske "varför inte" istället.


Säger man "än senn då" - då har jag misslyckats.

äsch, det där handlar ju bara om formen. känns inte så relevant alltså.

idag har jag tänkt såhär:

jag skapar en hypotes under arbetets gång. jag undrar om städning är en nedärvd mekanism och ett inlärt mönster hos kvinnor? detta eviga putsande och pyntande, inte bara i hemmet utan även den egna kroppen, kanske t om barnens kropp, hela familjens.
mina videoverk vill ställa frågan om vad kvinnan kunde ha gjort istället för att städat i hundratals år. det kan nästan kännas som en konspirations teori. jag hart ofta tänkt högt när jag diskat om det verkligen var nödvändigt att diska. det kunde ju ha väntat.
samtidigt är mitt verk också en hyllning till allt slit som gjorts och görs fortfarande. ett uppmärksammande på det som sker i bakgrunden av det flashiga livet. och det är ett rätt svårt och otäckt ämne att ge sig in på. man generaliserar fort. har själv en gång arbetat som hotellstäderska. det var kul för att jag visste att det var tillfälligt. min identitet var inte STÄDERSKA. jag var ju blivande konstnär.
senare i livet har jag sökt flera städjobb och aldrig ens fått ett tack för ansökan.
det är så hemligt, lite smutsigt...när ser man en städerska. Eller renhållningstekniker som det heter i Sverige. Och samtidigt är pigan tillbaks.

tar an mej rollen som "servare", städerska. försöker leva in i den. det är inte svårt. jag städar ju hemma också, ibland efter andra människor. och jag har städat på hotell en sommar. mockat skit på stall.

jag undrar om städ mekanismen är nedärv på grund av tusentals år av renhållning. kan ögat/sinnet för oreda och smuts förändras? är detta också ett sätt att hålla det svagare könet borta. Kanske borde jag säga var det ett sätt. med tanke på hushållsskolor och andra fruntimmersutbildningar etc så stämmer det nog. Senn har ju saker förändrats. Nu städar mannen också. Alla inreder och städar så det står härligt till. Men jag tycker att det ännu är lite "sjukt"...vi kvinnor som pyntar och pysslar, tänk om vi gjorde nåt annat med vår tid? och är det att eftersträva att mannen blir som vi? var går gränsen hur mycket skit man kan tåla?
handlar allt om inlärda mönster?
kan man byta ut dom?

Monday, 10 March 2008


Once I read a book about goodness, evil, God, miracles and stuff like that.
It was a really beautiful book. I tried to experience the book as real life . But I'm a quite dark person and the good qualities of the book didn't really affect me. Nevertheless the book was beautiful as hell.
Perhaps I can't picture myself as part of magicians and Gods...
The book also discussed the other that we should try to free us from. The other is bad and stops us from living fully. I also thought about this. Perhaps the other was so strongly part of me that the authentic me couldn't get out. Perhaps it had never even been out in the sunlight. How could I lure it out? How would I recocnize it? Who or what was it?
Was I the other, the evil other?

In another book I read that to hope is the only way of getting through life alive. The book also said that the majority of people live only because they are afraid of dying.
Well, at least one doesn't have to be afraid alone...but on the other hand everybody lives alone and also dies alone. That's terribly scary if one doesn't really cope with herself.
I often had a quite unreal feeling, as I'd be some kind of a nice ghost wandering about by myself on this planet. Seemingly social and normal.
I even considered to start believing in God, but I didn't because I knew it wouldn't work.

I felt cold and emotionless.

Then one day a man gave me a letter on a bus. He thought I was different.
He had been watching me for many hours.
He thought I was wasting my life on nonsence. I should focus on developing my extraordinary talents.
I laughed at it. Because I was afraid.
Later I started believing in this.
I thought that I finally became someone. That finally my life had a purpose.
That The UFO's would come and bring me home.

Well, of course they didn't come.

Wednesday, 27 February 2008

NIKOTIN

människan har inte fått sitt gift på 3 dagar.

först försvann cigaretterna.
en mix av nikotinfri snus och vanlig mörkbrun snuspåse kördes in under läpp var o varannan timme.
ibland med snabbare frekvens.
Vita nicorettebitar tuggades och nikotinsaft gled ner i strupen och orsakade halsbränna.

det sögs, spottades och tuggades.

Och vanligt tuggummi tuggades. halstabletter smalt i munnen.

man tuggade morot.

människan sörplade i sig vatten för man skulle förhindra uttorkning.
hon hällde i sig vin, vodka och öl. någon last skulle man ha för fan.

människan köpte mer o mer godis, nötter och torkad frukt.

människan är små aggressiv nu.
hon har lagt av med alla fula bruna sörjiga nikotinpåsar och tuggummin.
inget gift mer.
plåster och inhalatorer var aldrig aktuella, så det så.

men nu är hon alltså så in i helvete frustrerad. det kryper i kroppen kliar i röven o sticker i fingrarna.

hon känner sig stark, stor och svullen.

hon kan knäcka ben o armar med ett leende.

men hon är besviken.
på människan.

för att hon inte har kommit längre än så i utvecklingen.

hon bara är ORAL.

Saturday, 9 February 2008

pirkko

tänker på Pirkko.helt OUT OF THE BLUE.

Lever hon? Dog hon? Varför minns jag inte?

Hon var överviktig. Rökte röd nortti. i massvis. drack kaffe ur småkoppar med stora nävar. spelade alltid kort. la patiens. svart polotröja. brett armbandsur. fet liten svart läder plånbok. log alltid och var snäll.

Ibland kom hennes syster med sin lilla flicka som var söt tror jag. Eller vem var söt?
Pirkkos syster? Det fanns en svartvit bild på systrarna. Rutiga klänningar. Vackra band i långa flätor. NEJ. det var inte flätor. det var slätkammad page. den ene hade rundare ansikte än den andre, men dom var båda söta. Men ändå skulle Pirkko senn bo i ett litet kyffe, fet med en massa gamlingar. Jag förstod nog att hon inte var som sin syster och min mamma. Dom var ju normala kvinnor och väldigt vackra. Hon var liksom annorlunda. Inte riktigt lämplig.

Men vad var det egentligen med Pirkko?

Hon var ju så snäll. Hade alltid lite tid över.

hade hon inte en katt också?

Minns att jag byggde en borg av snö framför hennes fönster. Samma år skrev jag i skoldagboken på fredagstimmen att mamma hade varit i Espanien. Fick ett nattlinne med stjärnor på.

Friday, 18 January 2008


Vd: id-kort för utländsk medborgare. 31-2008-2377‏
From: Upplysningen GB-NRK-Upplysningen (upplysningen@migrationsverket.se)
You may not know this sender.Mark as safe|Mark as unsafe
Sent: Friday, January 18, 2008 12:15:26 PM
To: nlassila@hotmail.com
Hej Nina!

När det gäller id-kort görs ansökan om detta hos bank eller Svensk
Kassaservice, Migrationsverket har ingen del i detta.

Verket har dock kännedom om att nya regler gäller för intygsgivning i
samband med ansökan om ID-kort hos Svensk Kassaservice. Endast en
utländsk medborgare vars make/maka eller vårdnadshavare är
folkbokförd i Sverige och har fullgod legitimation kan numera
beställa ID-kort.

Den som intygar en annans identitet ska kunna styrka släktskapet med
personbevis och visa fullgod legitimation

Migrationsverket har ingen roll i intygsgivandet.

Regeringen tillsatte under förra året en särskild utredare för att
lämna förslag på hur det kan säkerställas att personer som inte är
svenska medborgare men har rätt att vara bosatta i Sverige kan få
ID-kort. Utredaren har nu lämnat sitt slutbetänkande och detta bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.

I korthet innebär utredarens förslag att Polisen ska få uppgiften att
utfärda ID-kort till utländska medborgare som är bosatta i Sverige. Med
hänsyn till de förberedelser som krävs för att Polisen ska kunna ta sig
an denna uppgift kan den nya ordningen träda i kraft först den 1 januari
2009. Fram till dess vet jag tyvärr inte vad du ska göra.

Vill du läsa utredningens slutbetänkande kan du nå den via denna länk:
http://www.regeringen.se/sb/d/8125/a/94312

Med vänlig hälsning
Åsa Eriksson

Upplysningen
Migrationsverket

The Public Contact Section
The Swedish Migration Board

>>> GB-MIGRATIONSVERKET 2008-01-18 08:01 >>>
31-2008-2377

>>>
Från:Nina Lassila
Till:
Datum:2008-01-17 17:03
Ärende:id-kort för utländsk medborgare.

Hej,

undrar vem jag skall vända mig till när jag behöver ett id-kort. Jag är
finsk medborgare, varit folkbokförd in Göteborg sedan år 2003.
Svensk Kassa service har jag ju ingen nytta av då jag inte lyckats
gifta mig : )

Polisen?

Eller skall jag lita på att alla myndigheter etc godkänner mitt finska
pass?
Hur gör man?
Det verkar vara nya regler?

mvh
Nina lassila



Sv: Vd: id-kort för utländsk medborgare.‏
From: HK Resehandlingar RPS (HK-Resehanlingar.RPS@polisen.se)
You may not know this sender.Mark as safe|Mark as unsafe
Sent: Friday, January 18, 2008 8:50:41 AM
To: nlassila@hotmail.com
Polisen utfärdar nationellt id-kort endast till svenska medborgare.





Rikspolisstyrelsens e-postbrevlåda, RIkspolisstyrelsen@polisen.se, öppnas vardagar under kontorstid.
Med vänlig hälsning
Registratorskontoret


Med vänlig hälsning

Ingela Var
Rikspolisstyrelsen
Polisavdelningen Enheten för Service



>>> Nina Lassila 01/17/08 3:17 >>>

hej,

jag är konfunderad och finsk medborgare.
Behöver få ett svenskt id-kort, men det ser svårt ut.
svensk kassa service kräver släkting som kan intyga vem man är. släktingen skall vara folkbokförd i Sverige. Jag är inte gift och mina föräldrar bor och är bokförda i Finland.
På kassa service säger man att jag skall vända mig till min bank. På min bank säger dom att jag skall vända mig till Polisen.
Nu har jag kollat igenom er websida och hittar ingen information om hur jag skall gå tillväga.

Tidigare godkändes det att en bekant med svenskt id-kort kunde intyga vem man är.
Det har tydligen ändrats.

Jag har svenskt person nummer sedan år 2000 och har bott här i över 5 år.

mvh
Nina Lassila

Thursday, 17 January 2008

så är det då.

Nyheter från Migrationsverket

2007-01-08
ID-kort till utländsk medborgare

Nya regler gäller för intygsgivning i samband med ansökan om ID-kort hos Svensk Kassaservice. Endast en utländsk medborgare vars make/maka eller vårdnadshavare är folkbokförd i Sverige och har fullgod legitimation kan numera beställa ID-kort.
Den som intygar en annans identitet ska kunna styrka släktskapet med personbevis och visa fullgod legitimation

Migrationsverket har ingen roll i intygsgivandet.

I need this!

Intygsgivare (med intyg):
Saknar du fullgod legitimation (=svenskt id-kort, svenskt nationnellt id-kort, svenskt körkort, svenskt EU-pass (med vinröd pärm) )ska nära släkting* intyga att du är du. Intygsgivaren måste vara myndig, folkbokförd i Sverige och skall följa med när du lämnar beställningen. Han/Hon ska kunna styrka släktskap och visa fullgod legitimation.
Personbevis som styrker släktskap ska beställas hos Skatteverket på telefon 0771-567567. Vilken typ av släktförhållande du vill styrka uppger du när du beställer.

* T ex make/maka/registrerad partner/vårdnadshavare eller myndigt barn.


He va kukku he, skulle min gamle mormor Kyllikki Unelma ha sagt och tagit sig en bit rulltårta trots diabetessköterskans varningar.