varje höst är det samma satans ullromantik och lantchich som dras fram. o på sommaren alla djävla blommor. och på vintern är det påpaltat med kosackmössor eller rejälä nordiska yllemössor. samma sak år ut och år in.
svampar o vilt och vårens fräscha grönsaker. ooh vad sparrisen är fin o mör såhär års!
Blir inte folk trötta på samma skit.
Samma spår. runt runt runt. ekorrhjul. köp lite höstlycka i höstens varma färger.
res i väg på vinterns sköna resor.

nähä.

jag sitter här i mina gamla silversockor från förra nyåret och äter just vad jag vill.
ICA kan se sig i röven med sina satans trattkantarelller för 286kr/kg.

Nu är det oktober, vilket innebär höst och jag äter sparris på burk från säkerligen våren 2001 skördat nånstans i ett fabriksliknande helvete i Sydspanien. Plockat av nån fattig rumän som blivit skitlycklig för att få jobba i Europa och köpa en Fiat Punto om 10 år.

TRÖTT TRÖTT TRÖTT.

o jag tänker inte äta nån helvetes KanJang eller annan äcklig kinesisk örtröra som har enligt bevis piggat upp kineser sedan Mingporslinet uppfanns.

Och jag vill inte gå o äta julbord.

Och jag vill inte köpa en ny fräck svart liten sexig sak till nyåret.
Och jag vill inte kåta upp min man i julens vackra röda spetsunderkläder.
Jag ska satan klä ut mig till julskinka o slåss på stan.

Eller så ska jag sitta här i mitt hem i Thoras gamla tofflor o läsa en bok från förra året, kanske rentav från förra helvetes århundradet och dricka nåt riktigt otrendigt som tex campari, lyssna på Vivaldis äckliga fyra årstider och sakta uppfinna en ny värld.