Tuesday, 23 February 2010

minns ingen anledning men det låter bra

avuton hjälplös helpless

inför generationer av män . som bestämt alllt.
även hur hon skulle vara.

därför är hon arg. hon kokar*. för att hon inser sin litenhet inför dem.
hon inser sin hjälplöshet. sin oförmåga att skapa någon som helst skillnad här.
hon ser hur fel allt är. hon ser t om hur man kan rätta till saker men hennes oförmåga att tala ut hindrar ju henne.

hur fan i helvete ska vi hjälpa henne.

det finns många som försökt genom att glida in genom att ta an samma roll som opponenten. det har inte fungerat i längden.
de som gjort det genom smicker o stora bröst har till slut slagits ner o skrattats ut.

var finns det rätta vapnet?

detta är ett krig.


* kokar inombords, kokar i stora kastruller

Monday, 22 February 2010

Om it-girls i DN feb 2010- något jag hetsade upp mig över

Om it-girls som har det DN på Stan februari 2010
Kvinnor fångar i högre utsträckning än män ”zeitgeisten” genom hur de klär sig, konsumerar och agerar. Det blir så eftersom manlighet är normen, och därmed varierar mindre över tid (precis som manligt mode är en fråga om ”stil”, kvinnligt om ”trender”).

jag vet inte varför jag skriver dethär. Jag vet inte varför jag reagerar. Samma dag har jag läst Lena Endres svar om anklagelserna mot teaterns sex trakasserier. Endre har helt rätt. Och jag tycker att vi istället borde diskutera varför unga människor vill bli "it-girls". varför det är viktigt med ytliga värden. Varför det är så viktigt att vara trendig i Sverige.
Faktum är att Sverige är skit tråkigt. På grund av denhär trendhetsen. På grund av att folk inte vågar vara sig själva. På grund av dendär oron att inte vara "rätt" och passa in. Det säger hur många som helst jag träffar i Europa. Det säger många svenskar själv också. Visst är det är vackert folk men...Jag vill inte ens försöka förstå varför man har velat diskutera dethär ur nåt slags genus perspektiv. Dethär handlar ju fortfarande om objektifiering. Domhär sk it-tjejerna kommer också atr bli gamla och rynkiga trots skönhets operationer. Hur ska de då se på sig själva? Tror de att de kan minnas sin ungdom som nåt slags mata hari tillvaro, Marilyn Monroe? Vad strävar de efter? Har de mål i livet? Varför pratar vi inte om det? Ja just det, någon designade ju skor. Gjorde ett Varumärke av sitt namn. Klokt...gjorde alltså ett objekt av sig själv. utan att egentligen säga någonting. Utan att tillägga någonting utom lite skor, parfym och lukter som någon stackars ängslig fjortis suktar efter. Paris Hilton parfymerna reas alltid ut i tax free butiken. Undrar varför?
– När man talar om it-girls är det just kopplingen till vad man under den speciella tidsperioden uppfattar som förfining, som blir status, som är avgörande. Det är också tydligt att om man ska bli stilikon så gäller det att förhålla sig till den rådande sexualmoralen. Det finns ett absolut samband mellan manifesterad sexualitet och låg status och vad som uppfattas som sensualitet och hög status, säger Katarina Rosengren Falk.
Förfining och it-girls. Oh, please, koppla inte ihop dessa två ord. Jag känner en riktig diva. Hon har personlig stil, hon kan sjunga och spela en massa instrument. Hon gör låtar, video, fotografi, kabaré. Hon har studerat på universitet i Riga. Hon studerar i Berlin. Hon gör shower på opera barer och sunkiga hak. Hon klär sig i svart nät och bjuder publiken på burlesk, visor, kyssar och vodka. Det är förfining. För mig är hon en förfinad girl who has it. Men hon konsumerar inte som svenska it-girls, hennes pengar går till studier, hyra och nya instrument.
Hon glider inte omkring Stureplan med en skitdyr string i sitt vaxade anus. Hon tjänar inte i alla fall pengar på det som dessa svenska it'girls gör. Nej, nu låter det som att jag är sur. Nej, jag är inte sur, jag är förbannad. Och jag är ledsen för att få barn, hjälp kanske en dotter som vill bli it-girl på Stureplan, i ett samhälle där man tycker att zeitgeist handlar om förfining handlar om hur man klär sig, konsumerar och agerar. Jag tycker att ordet status är kul på Facebook, men annars tar jag nog inte ordet i mun. kanske om jag pratar om marital status.

Det är måndag på Södermalm, stan är tanter och tragik, och jag skriver det här i tidningen: Allt är grått. Glamouren lyser med sin frånvaro även när Michaela Forni kommer till Rivals lunchstimmiga kafé, direkt från läkaren med konstaterad halsfluss (”jag hostade blod i helgen”).
Ok, ja såklart. här har vi det igen. Tanter=tragik. Det 'är det här vi borde diskutera. Det är här genus problamtiken gäller. Alla hatar för satan äldre kvinnor. Speciellt om dom blir tanter, för då har dom tappat DET. För numera är det förfining att ha höga stövlar (och säkert nån äcklig string) o klänga i dj-bås o dricka champagne o åka taxi och skapa varumärken av sig själv. Och glömma att man kanske blir tant nån dag och inte får vara med i dj-båset. Bara hoppas på att man har lyckjats haffa åt sig nån status karl så man kan ha råd med skönhetsoperationer med vilka man kan dölja tantspåren.
Ah, Lena Endre exponera din tant kropp mer! please! det kanske behövs.Fan, jag ställer upp, jag kan komma med och exponera min smått sjaviga medelålders ölmage kropp! jaaa!

– Vi går ut jämt, fast vi har noll på kontot. Det spelar ingen roll om vi har det eller flera tusen – vi dricker alltid champagne, vi åker alltid taxi, vi går på minst fem premiärer, events, fester i veckan. Men sedan sitter vi hemma och äter nudlar.
detdär är precis som människor i forna östblocket. det spelar ingen roll hur man bor eller vem man egentligen är så länge ytan skiner. Minns att jag satt och kände mig skitledsen över unga kvinnors livsval, då jag satt på caféér i tallinn 2004 och observerade unga damer på gatorna. Det såg ut som att det enda de höll på med var manikyr och pedikyr. Vad vet jag, kanske de läste medicin vid sidan av. Tyvärr hörde jag av pålitliga källor att majoriteten av de unga kvinnorna drillades redan från barn att bli perfekta vackra varelser vars mål är att hitta en rik man. Jag har aldirg heller sett lika många Armani kostymer i gatubilden som sommaren 2004 i Tallinn. I Estland, ett land som varit del av det mörka Sovjet hur länge som helst. I ett land där man fortfrande spelar upp nationalhymnen varje morgon från kyrktornet i Toompeanmäki.

inlägg i debatt om invandring till Finland

Sverige är inte på ruinens brant. Kriminaliteten i Sverige är väl inte högre än på andra ställen i Europa. Tror att det bara anmäls fler fall än i andra länder. Bör även påpekas att våldsbrott mot tex kvinnor i Norden i majoritet begås av nordiska män inte män med utländsk bakgrund. Det stora problemet i Sverige är integrationspolitiken. Den finns ju inte. Man vill så gärna vara goda och snälla men systemet fungerar inte.
Invandrare i Sverige har ofta normal eller hög utbildning men får inte jobb pga sitt namn. Har själv bott i Sverige i 10 år och upplevt detta, det enda jobb jag fick var anknytet till mitt finska språk. Att uppnå en fungerande integration tar nog mycket längre tid än vi tror. Människan är inte så snabb. Vi måste säkert vänta ännu länge innan vi har ett fungerande mångkulturellt samhälle med rätt till olika tankegångar. Och medans vi väntar så lider nog inte vi svenskar och finnar någon nöd. Tro mej.
Sudda bort nationella gränser och blanda er gott folk - det är framtids receptet!