då allt blev lite fel

och senn åkte hon buss 380 mot Framtiden med några få medpassagerare.
tänkte att hon skulle ta fram en bössa och skjuta några skott och kapa bussen.
utan någon egentlig anledning. kanske mest för att allt kändes ledsamt. för att ilskan var för okontrollerbar. för att hon tyckte att människan var för svag. så hon skulle stå där med bössan i handen. fuktiga mössan på huvudet. svarta jeansen korvade vid vristerna. en helt vanlig medelålders kvinna på väg hem från ett jobb.

eller skulle hon bli någon annan då?

vad skulle hända sedan?

ja, ja, utöver att polisen skulle komma med sirenerna tjutandes och kvällspressen skulle gotta sig åt hennes öde och alla grannar och halvbekanta skulle berätta om hur trevlig och normal hon var.

Sen skulle hon nog i rätten säga helt prompt att hon inte hade nån agenda, ingen egentlig orsak. Hon skulle nog tillägga några meninger om sitt misstycke om människan. Prata lite om haltande ansvar och förruttnad medmänsklighet. Intyga att hon var lika galen som de flesta, beroende på hur man ville definiera galenskap. Att insikt om galenskap var det friskaste. Att skottlossningen var ett dumt infall. Hon ville nog egentligen bara väcka nånslags diskussion....
Och dom sista meningarna skulle se till att hon blev inburad på en liten anstalt någonstans på en mindre ort. Hennes dom.

På anstalten skulle personalen proppa i henne tabletter och kränga vita overaller på henne. Hon skulle sitta på sin brits och ibland när hon såg klart inse att det blev lite fel. Anstalt var ju droppen, helt fel. Fänglese hade varit mer rätt i hennes fall.
Från ett fängelse kommer man ändå ut. Anstalten var the end. Här skulle ingen lyssna. Här kom inte ens pressen in.

Så fel allt kunde bli när man hade något att komma med. När man ville rädda världen.

MANGO

Nu är det jul och mina tankar är fortfarande i Zambia och Zimbabwe.
Åt en mango igår och den smakade fantastiskt. Frukten gick att dra loss ifrån skalet just som det skall när mangon är som bäst. Nästan alltid är den träig och jobbig här i norr. Lite smaklös.
har köpt lite julgåvor och en födelsedags present åt O. Vill att jorden skall bevaras i sitt ursprungliga skick. Bli bättre än den är idag. Därför köpte jag trädplantor. Inte så sexigt men kanske kan våra barn senn nångång åka till andra länder och se mer än bara sand och torka.
Vill att Victoria Falls skall forsa och vara grönt och friskt. Vill att mangon och popon skall fortsätta växa på Lufubu road. Vill att Francis skall få leva tills han blir gammal.
Vill att Moyo, Chris, Sizu, Absalon och alla andra skall få leva och få barn.
Tänker på babianerna och vildsvinen. Giraffen, zebrorna, kuduerna och noshörningarna i Zambezi national Park. Flodhästarna och krokodilerna i Zambezi floden. Grodorna ovan om Lokuthula nr 26.

Hur gör vi nu då?

Hur hjälper vi varann bäst?

Kolonialtiden är förbi, tack och lov. Den var väl inget att hurra för trots att en stad blivit uppkallad efter mr Livingstone.

hm.

bless you all.

god jul världens bästa vänner!

att få känna fina, vackra människor (red.anm:kvinnor) - starka egon. starka personligheter.


umf.

har alltid lyckats med det.

hur skulle mitt liv se ut utan dem?
djävligt tråkigt.
trist. labilt. lamt.
så djävla fucking trist.

nu kan jag sitta o suga på en öl i timmar o prata.
o gå hem efter den lilla ölen o känna mig lycklig.
lycklig över att få vara med om den kvällen,
den eftermiddagen med just den personen.

stand by you. det gör jag.

puss o kram

Hello Africa, tell me how u doin...

varit in the darkest Africa.
Har inga bilder än.
Dom kommer snart.
Bevisen.

Hur som helst. Vi flög dit med klanen FAMILJ.
Och det var hur fint som helst.
Jag dog inte. Blev inte rånad. Fick ingen hepatit eller Malaria.
Eller gul feber, eller feber överhuvudtaget.
Lite lös mage men inget värre än man får hemma efter en rejäl linssoppa.

Här hemma pratar vi alltid om sjukdomar när vi pratar resa.
Löst eller hårt. Insektbett.

Jag hade ju min MYGGA som jag rollade över min hy nu o då.

Så.

Jag vet väl inte vad jag ska säga mer nu.
Det var så många fina småsaker som hände. Många fina samtal som skedde.

Vi var på ett sjukhus i Lusaka (det är huvudstaden i Zambia).
Vi var på Lufubo road 8855 (där bodde jag på 70talet, nästan 30 år sedan).
Jag kom inte ihåg något. Jo, huset var bekant från en massa bilder. jag borde kanske ha mediterat där i gräset och kanske sedan fått någon större himmelsk upplevelse. Men det kändes inte riktigt lämpligt.
Hursomhelst, fick träffa dom som bodde där nu, Princess, Wonda och Bobi (Bobi är en hund och Wonda en söt liten pojke).

Vi handlade på Lusaka City Market. Tyg mest.

Såg babianer knulla på taket på Zambias gränsstation. Såg babianer rofyllt sittandes under träd. Där satt dom och gympade tårna eller åt lunch.

Vid Lodgen åt vildsvinen gräs på knäna.

mammor med barn log åt mej. barnen vinkade. och jag log och vinkade.
mitt röda hår var populärt.

det mesta var fint.

senn blev jag ju sur på dom flesta vita. dom var så feta och fula. och dumma på något vis.
kanske är jag också dum på nåt vis.
vet inte.

måste smälta allt ännu lite.
annars blir det så ensidigt.

Men jag tycker ändå att det är SJUKT att typ Storbritannien kolonialiserade en massa länder.
Och att britterna fortfarnade är värsta herrskapsfolket där, Borrar gruvor och har sig.
Roffar åt sig. O gamla Karlar som har sig med unga flickor.

Och den feta gubben på hotellet som sa åt oss i förtroende att vi inte ska lita på svarta och indianer. Han visste nog inte att vi nästan är samer. underligt folk som har sneda ögon och höga kinder. talar konstigt. Men han var ju full. Glömde sin portfölj med 40.000 dollar i matsalen. Fick komma ner i fula strumplästen o hämta sin skattkista. Och alla antianglomaner skrattade.

jo.

jul. det är jul snart. vaddå snart? det är en och en halv månad dit.
o nu redan tänds alla helvetes ljus överallt.

jo, det är jju vackert. men det är också överdrivet.
det suger åt sig en massa energi. och det är absolut inte rätt i ett samhälle där man varje dag läser skrämslerapporter om klimatet.

jag är säkert inte den enda som blir förbannad på dumheten.
o så säger säkert nån sabla kommuntant eller gubbe att det är för barnens skull.

B S säger jag.

När jag var barn hade vi fina jular utan all energislöseri.

Jag har faktiskt en idé. en vacker fin idé.
Om en alternativ jul. det är synd att jag itne har barn själv.

Denna jul år 2007 skall Göteborg nästan mörkläggas.Inte riktgt helt för då skulle nog panik bryta ut.
Kanske kunde man ha lite ljus ute på stan, men inte hela hemska Liseberg. (som är värsta boven).

Folk ska tända levande ljus hemma, istället för att dekorera hela gården med amerikanskt krimskrams.

Och ingen skall äta plågad gris.

Man kan äta grönsaks gratänger och gott bröd och ost.

Inte köpa sig fattig. kanske skicka pengar åt folk som behöver det.
Jo, låt barnen få nåt, kanske mer tid med föräldrarna. göra något ihop.
spela spel. alltdetdär man gör i reklamen men på riktigt.

ha en god jul. på riktigt.

IF I WAS A FAMOUS ARTIST I'D BE...

Which Famous Artist Are You?
	You are part Andy Warhol. Your artistic talent became clear at an early age. As a result, you are still developing your talent now, chasing the dream. A big fan of commercial art, you see greatness in the ordinary.
	You are part Marcel Duchamp. You have a playful and mysterious nature that draws people's attention. Not a person of words, you tend to let your actions do the talking. Your greatness comes in your ability to stir curiosity through your art.
Find Your Character @ BrainFall.com

I'm thinking about a story. about stories. that I rarely work with stories though everythingbasically around us is about storytelling.

If I do create a story the starting point is usually myself. a woman. well, what else could I relate to? I know how it is to be a woman.

I have tried to write about men. But most of the characters end up being quite lame and somewhat, not boring, but weak. yes, weak.
and that is quite strange when I think about the male role models I have.

1. my father of course: not a weak man really. I've always respected him. naturally a child sees the parent as something strong. My father worked hard for the familys wellbeing. Perhaps at bit too hard. He was not around a lot.

2. Boyfriends: this is complicated. this is another story. See I'm not even married yet. What does that signifye? That I AM a hopeless case or that the men I've been seeing are hopeless? How can I tell? Some that have been potential ones didn't persist. They didn't want to live seriously with someone like me. So I had to let them go so that they could go and find someone who wanted things their way. There has been people who have seemed to be happy - but then I lost interest. Why? perhaps because they were, not lame, not exactly dull, but how could I say it nicely, they lacked ambition. I love ambitious people. And that is not to be poweful, strong and a goandgetit kind of a personality I'm looking for. I mean ambitious in life...it's difficult. perhaps I'm being unfair. There has been men I've liked a lot, but I couldn't see them in a picture beside me. They'd be constant nr2s...that's not equal. I guess history is full of men who never even gave this a thought, about equality in a relationship. it's important.

Hm. Uf. this is difficult. I'm not saying I think most men are weak. But I guess all my girlfriends just happen to be so tough and well equipped and smart that they kind of overrule all the men. They shine so much brighter. or is the ambition different between the sexes?

Tell me, why do I want to write a sad story about Bernie who had it all but was still lacking something (usually "a goal" in life, a REAL exiting existential goal, not a goal connected to power or money). Why does Bernie appear in my stories? And why does Bernie not even know what he is lacking?
Why does then Pirkko know exactly what she is lacking? Why does she decide after a long while to go off and leave everything? or why does she willingly become a monsterwoman that all the lads are afraid of?
yes, and why are the lads afraid of Pirkko? could it be that knowledge about oneself is scary? that it is much easier to live in the unconscious, in a "land of not even wanting to know"?

this text is unfair and really really generalizing. it is not a finished text. it's lacking ambition. it's not dull, but not exting either. it needs something. Gotta ask Pirkko and Bernie....