Älskade,
jag har något jag måste säga.
Ja, du har säkert kännt på dig att något är fel mellan oss.
eller så har du inte gjort det.
hur som helst.
Var skall börja? hur skall jag uttrycka det?
Du är jättefin. Och jag är jättelycklig över att ha fått träffa dig. Över att ha fått lära känna dig lite.
Men...
Jag känner att det inte kommer att bli något seriöst mellan oss.
äh, seriöst är väl fel ordval.
Långvarigt, rättare sagt.
jag kommer att såra dig.
för att vi inte är från samma värld.
för att jag känner mig som en teaterfigur i ditt sällskap.
som en lustig underhållande varelse. En apa.
dina vänner är rädda för mej.
dom står vid sitt AMERIKAkylskåp och flinar generat.
Jag passar inte in. Jag har hål på sockorna.
Jag tjänar inga pengar.
och du, du förstår inte mitt liv. Du förstår inte hur jag vill leva.
kanske gör du det nu, men du kommer att kräva att jag ändras.
Sanningen är att jag inte är tillräckligt kär i dig.
Tyvärr.
jag skulle nog vilja det.
men är jag ärlig mot mig själv så är det så.
Jag är inte kär.
Jag tycker om att vara med dig. Jag älskar att knulla med dig.
Så rått det låter.
men det är inte tillräckligt för mig.
Jag vill känna mera.
jag vill att djävla fucking marken ska vibrera under mig.
vill få ont i magen av känslor.
kanske det aldrig kommer att ske?
Undrar om det gör det för dig.
Det är fel att fortsätta. det vore som att ljuga.
Och jag orkar inte låtsas inför mig själv. eller dig.
Du var så snäll, när vi träffades. så fin.
Och ja, visst jag blev charmad.
men, fan, fast jag nästan älskar dig så gör jag inte det ändå.
så det är ingen idé att fortsätta.
slut.
No comments:
Post a Comment